• FYRA GODA SKÄL ATT KOMMA!

    1. BLI KLOKARE
    Du får veta det senaste om kompetens, innovation, arbetsrätt, integration, bemanning. Plus lär dig se vem som ljuger…
    2. INSPIRERAS
    Alla kan förändra sina liv! Det menar Christer Olsson, och han ger dig nycklarna till hur!
    3. FÅ KONTAKT
    Här samlas tusen personer som liksom du funderar över arbetslivets frågor. Lösningarna hittar vi tillsammans!
    4. HA KUL
    Ladda för vardagen med mingel, prisutdelningar och underhållning.
    .

    Boka redan i dag din biljett till WorkingLife 2012, den 17 oktober på Stockholm Waterfront Congress Centre.

  • WorkingLife Nyhetsbrev

    Namn

    E-post


    Leveransformat


  • Twitter

Vad gör du om livet störtdyker? Från balett till rullstol

I ett samtal mellan Rehabexpert Anna Sporrong och Journalisten Yasmin Jungestedt får du en inblick i vägen tillbaka efter en svår olycka. Det är en ärlig, rättfram och tydlig beskrivning av alla de utmaningar och motgångar Yasmins fysiska tillkortakommanden skapar. Samhällets oförståelse som bland annat yttrar sig i bristande tillgänglighet spiller hela tiden över till själen. Yasmin beskriver hur hon har burit sig åt för att omsätta en del av detta kaos i konstruktiva krafter som strävar framåt. Du har mycket att lära av det Yasmin och Anna har att berätta. Missa inte detta unika tillfälle att ta del av en historia om rehabilitering som fungerar.

 

Arbetarklass och överklass – livs levande eller gamla klichéer

Någon gång på 1980-talet började det talas om det postindustriella samhället. Den tid då en stor industriarbetarklass präglade samhället tycktes vara förbi. Sedan dess har industriarbetarna blivit allt färre. De nya arbetstillfällena har kommit inom servicesektorn, och dessutom har stor svårdefinierad ”medelklass” tagit allt större plats.

Vad betyder detta för den gamla diskussionen om klassamhället? Spelar klasstillhörigheten mindre roll än tidigare? Alls inte, menar Göran Greider, författare och chefredaktör för Dala-Demokraten. De flesta tillhör fortfarande arbetarklassen, menar han.  Undersköterskor, butikskassörskor och call center-säljare har gemensamma intressen. Markus Uvell, VD för Timbro, håller inte med. Det är inte längre lika klart vad som menas med att vara ”arbetare”, har han skrivit.

Du hör dem debattera på Working Life 2012.

 

Margot Wallström – Ett annat sorts krig

Efter drygt trettio år i politikens tjänst flyttar nu Margot Wallström hem till Sverige.

Hon lämnar sitt uppdrag i FN och har också beslutat sig för att lämna partipolitiken. Fram tills nu är det enda uppdrag hon tackat ja till är posten som styrelseordförande vid Lunds universitet. Det är därför extra roligt att hon väljer att delta på WorkingLife.

Seminarium kommer att handla om hur man gör skillnad på riktigt. En egenskap som hon förfinat genom åren och som spelat stor roll i hennes senaste uppdrag som ”särskild representant” i FN med uppdraget att ”bevaka kvinnors utsatthet i krig och konflikter”.

 


Rätt kompetens räcker inte, säger forskningen

För att vara riktigt attraktiv på arbetsmarknaden krävs inte enbart rätt kompetens, utan också ett tilltalande yttre och en vältränad kropp.

Det framkommer i forskning från Karlstad universitet som också visar att nio av tio arbetsgivare vill ha anställda med god fysik. Sju av tio uppger att de väljer bort överviktiga. Hur ska vi förhålla oss till detta?

Vad händer med människor som inte tränar eller är fysiskt attraktiva, men är lika produktiva ändå?

Lyssna på Henrietta Huzell, doktor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet och Dag Klackenberg, VD för Svensk Handel som sätter fingret på vilka, ofta dolda, värderingar som påverkar rekryteringsprocessen. Under seminariet problematiserar vi kring vilka begränsningar och möjligheter som kommer av detta

 

Smart, hållbart och till för alla, så kommer EU 2020 se ut

I alla fall om man ska tro framtidsstrategin. De ökade kraven på transnationellt samarbete, inte minst med östersjöregionen, kommer att påverka många av er som arbetar med projekt finansierade av EUs fonder och program.

På WorkingLife har du en unik möjlighet att nätverka med kollegor från östersjöländerna samt få konkreta verktyg för att just ditt projekt ska kunna ta det transnationella klivet.

• Hur vi kan förbättra tillgången till arbetsmarknad, social trygghet, hälso- och sjukvård, bostäder och utbildning.
• Hur vi ska nyttja EU-pengarna bättre för att stödja social inkludering och motverka diskriminering.
• Hur vi ska satsa på social innovation för att hitta smarta lösningar i EU efter krisen, bland annat effektivare och mer ändamålsenligt socialt stöd.
• Hur vi kan bygga nya partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn.

Vad innebär Kinas frammarsch?

Liksom befolkningen i västvärlden brottas kineserna med en utmaningen att allt fler äldre ska försörjas av allt färre unga. – Kina är alltför exportberoende. Därför måste man utveckla en starkare inre marknad genom att förbättra levnadsstandarden också i inlandet och skapa mer av ett konsumtionssamhälle. För närvarande pågår stora omflyttningar av industrier från kusten till de inre delarna av Kina, säger Stefan Hult.

I samband med arbetsrättsliga reformer 2008 och partiets uttalade ambitioner att lägga större vikt vid sociala frågor skärptes kontraktslagen och sanktioner mot avvikelser från den infördes. Före införandet av 2008 års arbetskontraktslag uppskattade Kinas statliga och enda tillåtna fackförbund (ACFTU) att endast tio procent av landets arbetskraft hade anställningskontrakt. Även om utvecklingen går åt rätt håll har i dagsläget uppskattningsvis färre än 50 procent kontrakt.

Arbetstagarna saknar strejkrätt, men det finns å andra sidan inget uttalat strejkförbud. I Kina sker tiotusentals strejker per år (antalet protester är klassificerat som en statshemlighet i Kina). Myndigheterna ser med stigande oro på protesterna, ett ledord i 2008 års reformer var ”samhällsstabilitet”. Samtidigt med de nya kontraktslagarna infördes ett medlingssystem mellan arbetsmarknadens parter. Det har också blivit vanligare med kollektivavtal. – Myndigheterna fascineras av de lugna förhållanden som råder på den svenska arbetsmarknaden och vill gärna veta mer om svensk arbetsrätt. Men de har svårt att ta till sig att den svenska modellen förutsätter organisationsfrihet, säger Stefan Hult.

Stefan Hult tror att svenska företag kan medverka till att utveckla arbetsrätten i Kina tillsammans med andra europeiska företag. Idén om företagens samhällsansvar, så kallad Corporate Social Responsibility, ligger i tiden anser han.

Programmet börjar ta form!

Programmet till WorkingLife 2012 börjar ta form och vi kan konstatera att det återigen kommer bli en väldigt spännande dag.
Vi har uppdaterat programsidan med ett axplock ur programmet, exakta tider och fullständigt programmet kommer sättas inom kort (Vi har fortfarande många intressanta krokar ute). Men tills vidare så kan du se det som är klart på vår programsida.

Med andra ord så är det, för dig som inte redan gjort det, dags att boka biljett till WorkingLife 2012, det finns fortfarande några biljetter kvar till early bird pris.

 

Jobba till 75 eller jobba som 17

Hur länge vill och orkar du jobba?

Alla behöver inte jobba till 75, men många måste jobba längre än idag om vi ska klara det åldrande samhällets utmaningar. Det betyder att arbetsmiljö och arbetsvillkor måste förändras. Det säger Kenneth Abrahamsson, programchef på FAS. Hur detta kan ske diskuterar han på WorkingLife, där EU:s äldreår uppmärksammas.

Sverige har flest äldre i arbetslivet bland EU:s 27 medlemsländer – åtta av tio jobbar mot EU-snittet sex av tio i åldrarna 55-59 Men det är stor skillnad på pensionsåldern i olika yrken i Sverige, visar Du&jobbets kartläggning – det skiljer 10,8 år mellan kvinnors bästa och sämsta jobb och 8,5 mellan männens. Se listan på www.duochjobbet.se

Forskningens fokus har hittills legat på det sjuka åldrandet, konstaterar Kenneth Abrahamsson.

- Det finns flera skäl att i ökad grad uppmärksamma ”det friska åldrandet”, hur man tillvaratar människors kompetens och erfarenheter över hela livet.

FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, www.fas.se) har ett samordningsansvar för svensk forskning om äldre och åldrande. FAS har inlett ett samarbete med Arbetsmiljöforum/Tema Likabehandling för att ta fram ett bättre kunskapsunderlag för framtida insatser när det gäller äldres möjligheter och villkor i arbetslivet. Intressanta frågor är till exempel:

Hur skiljer sig möjligheterna att jobba längre för olika grupper; arbetare och tjänstemän, män och kvinnor, lågutbildade och högutbildade? Och hur kan arbetsmiljön och arbetsvillkoren påverkas så att merparten av anställda både kan jobba till pension och leva ett rikt liv därefter. Du får veta mer på WorkingLife!

Avslöja lögnerna

Att upptäcka när någon talar osanning är lättare än många tror – vi är alla födda lögndetektorer. Erik Ackerfeldt, Babel Kommunikation, som har varit chef för förhörsledarutbildningen vid Försvarets tolkskola, delar med sig av sina kunskaper på WorkingLife 2012.

Alla ljuger, varje dag – för egen vinning, eller ”vita” lögner.
– Människor är skapta för att läsa tankar, dvs läsa av andras reaktioner, från det att vi föds. Men de flesta av oss är extremt dåliga på att verkligen lyssna på andra, eftersom vi omedelbart tolkar allt, menar Erik Ackerfeldt.
Fokusera alltså på den du pratar med ordentligt, råder han. Och ge akt på HUR han/hon säger det, för om lögnen handlar om något viktigt lyser det igenom. Kroppsspråket är mycket avslöjande.

På WorkingLife berättar Erik Ackerfeldt mer om vilka tecken du ska hålla utkik efter. Och varför man ska vara försiktig med att dra förhastade slutsatser …

Ståle Einarsen har tagit fram en världsledande modell mot mobbning

Finns det metoder som fungerar för att ingripa mot mobbning på arbetsplatserna? Går mobbning att förebygga? Vilken roll bör myndigheter ha?

På WorkingLife kan du lyssna på den kände norska mobbningsforskaren Ståle Einarsen som berättar om aktuell forskning och erfarenheter från Norge.
En viktig orsak till mobbning är dåligt ledarskap, 50 procent av dem som mobbas utsätts av chefer, visar studier som en norsk forskargrupp vid universitetet i Bergen gjort under ledning av professor Ståle Einarsen.

Oklara roller i jobbet, stress och en dålig arbetsmiljö med styrda arbetsuppgifter är andra vanliga orsaker till mobbning.
I Norge har betydligt större satsningar gjorts för att komma till rätt med mobbning jämfört med Sverige.
Andelen mobbade går ner och ligger nu kring 5 procent, att jämföra med ca 8 procent i Sverige.

Forskaren Ståle Einarsen skiljer på:
- Konfliktorsakad mobbning,
- Rovmobbning, en person drabbas slumpvis för att han exempelvis är enda mannen i en kvinnlig arbetsgrupp.
- Klimatmobbning, i grupper där en aggressiv umgängeston råder.

Du får veta mer på WorkingLife!